Vestibulit

0kommentarer

Jaha så var man på jobbet igen då. Egentligen gillar jag mitt jobb men i det här vädret vill man ju mest ligga på en filt i en park i solen och äta glass och snacka skit. Men blir väl till att jobba istället. Idag tänkte jag dravla på om vestibulit. Jag fick den diagnosen i höstas efter att i många år djävlats med en mängd gynekologer som aldrig förstod mig. Och det är ingen rolig diagnos.

Till att börja med så gör det ont!
Smärtan är främst lokaliserad i slidmynningen. Varje gång man har sex eller går till gyn gör det ont. Även när man onanerar, om man stoppar in nåt i hålet så att säga. Det bränns, svider och skär. Ungefär som att någon skär en i fittan med glödhet kniv typ. Visst är smärtan uthärdlig och man domnar efter ett tag så det går att genomföra sexet eller gynundersökningen. Men att komma är bara att glömma. Och man har inte så trevligt. Sen gör det ont i upp emot en timme efteråt och man vaggar fram som en pingvin. Inte så kul.

Vad som orsakar vestibulit tvistar de lärde om. Om jag förstått det hela rätt beror det på att nervändarna ligger för ytligt och inte drar sig tillbaka som de borde. Detta gör att man blir överkänslig i slidmynningen (främst, det gör inte ont upp mot livmodertappen) och det gör ont när man berör området. Vissa får så ont att de inte kan cykla tydligen. Jag har läst vissa teorier om att det kan bero på upprepade urinvägsinfektioner eller svampinfektioner som gör att nervändarna lägger sig ytligare och inne hinner dra sig tillbaka emellan infektionerna och det blir ett normaltillstånd. Det skulle kunna vara så i mitt fall iaf.

Tack och lov finns det hjälp att få. För det första ska man inte ge sig innan man fått en diagnos! Var väldigt på hos läkaren och var tydlig med symptomen så de inte kan avfärda dig. Om de inte lyssnar så kräv att få komma till någon annan. Det ska man alltid göra. I Stockholm finns vulvamottagningen på Danderyds sjukhus. De ska vara specialiserade på vestibulit. Som ett tips ifall man inte vet var man ska vända sig. Jag har en tid dit nu i juni.

Vad gör man åt smärtan då? Jo den visade sig vara enkel att åtgärda med hjälp av receptbelagd bedövningssalva som man applicerar i slidan och gärna i kombination med muskelavslappnande tabletter så som Voltaren. Det funkar kan jag säga! Det har fullkomligt räddat mitt sexliv! Och nej, man tappar inte känseln. Det tar bara bort smärtan så att man kan känna njutning.

Det sägs också att KBT terapi ska kunna hjälpa för att få bort problemet helt och hållet. För det är ju målet liksom. Vem vill hålla på med bedövningssalva resten av livet? Det är ju nämligen så att man inte bara har för känsliga nervtrådar, vilket är orsaken till smärtan, man blir tillslut rädd för sex. Då börjar man dessutom spänna sig/ krampa ihop (även kallat vaginism) vilket ökar smärtan. Jag om någon borde veta. Kanske var jag inte så trång ändå som det sas? Bedövningssalva och övning hjälper mot det. Och om någon missat det så har jag ju provat på båda den sista tiden. Man måste komma över skräcken också. Hur man botar själva sjukdomen, att nervtrådarna ligger för ytligt vet jag inte. Jag antar att jag kan få svar på det på Vulvamottagningen (är det bara jag som stör mig på det namnet?) i juni. Jag återkommer då med fler svar.

Nej dags att jobba vidare!

Kommentera

Publiceras ej