Alltså det härmed att bo ihop är fan inte det enklaste man kan göra. Det är riktigt, riktigt jobbigt snarare! Jag är inne på min tredje vända av samboskap, inte med en partner, men med att bo tillsammans med andra människor sedan jag flyttade hemifrån för gott 2007. Det är inte riktigt min grej.
Jag är kanske en fruktansvärt egoistisk människa, men jag gillar att ha saker på mitt sätt och att de görs på mitt sätt. Dessutom hatar jag hushållsarbete! Det har de senaste åren resulterat i att det oftast ändå är ganska välstädat. Jag blir nämligen helt sönderstressad när det är stökigt. Sen har jag då mina perioder då hela jag rasar samman, vilket innebär att allt runt omkring mig också rasar samman. Då kan det bli skitstökigt. Det är ingen vacker syn.
 
Men iaf har det här fått mig att tänka på det här med samboskap. Jag tror inte det passar alla. Vissa människor är nog i ett större behov av egen tid och att få vara för sig själv. Som sambo är de tillfällena ganska få. Det är nog också lätt att man börjar störa sig på och bråka om just saker som har med hushållsarbete att göra. Självklart är det ekonomiskt mer intelligent att bo ihop, men kanske ger det inte alla människor livskvalité att ha någon upp i sig 24/7.
 
Jag kan verkligen uppskatta ensamhet. Iaf självvald sådan. Är jag upp i folk för mycket blir jag tillslut väldigt,
väldigt stressad av ett flertal anledningar som sedan gör att jag rasar ihop. Det är onekligen något att tänka på inför framtiden.
 
Jag har även diskuterat det här med pappa, som hävdar att han aldrig ska bo ihop med någon igen. Kanske är det lite brutalt sagt, men efter två skilsmässor och vid 50 års ålder bör han kanske veta vad som passar honom. Jag måste såklart försöka innan jag vet. Men det kan ju vara bra att fundera över det lite. Till exempel på vad jag behöver för att må bra.
 
För första perioden med en partner är nog mest rosenskimrande. Men sen blir det vardag. Hur blir det då? Hur löser man det? Hur olika ser man på saker? Jag läste en intressant kommentar i en tidning för några dagar sedan om ett par där den ena var ordningssam och den andra inte. De hade löst det genom att hon ringde ibland och bad honom städa innan hon kom hem, han ringde ibland och sa att han inte orkade städa den dagen. På så sätt kom hon inte hem och blev besviken och han kände sig inte pressad, tjatad på och utskälld. All heder till dem som lyckats hitta ett sätt som fungerar för dem!
 
 
Ja, det är något jag skulle vilja forska lite närmare i, hur löser man sådana problem? Hur får man ett förhållande att hålla i 50 år? Kanske jag skulle ta och intervjua min farfar eller nåt. Jag ska fundera vidare på det!
 
Samtidigt kan nog samboskap vara riktigt mysigt. Att få dela livet ihop, har någon att sova med, komma hem till och älska. Det är nog inte bara skit. Men det kräver nog att man hjälper varandra.
 
 
 
 
// Queen of evil
    
Nej jag ska inte gänga mig! Men det är ju mycket bröllopssnack i världen. Blondinbella har gift sig, Prinsessan Madelene har gift sig och en gammal vän planerar bröllop. Dessutom har det varit kyrkoval och kyrkan är ju en
 
klassisk plats att gifta sig på.
 
Men alla dessa bröllop har faktiskt lyckats reta upp mig lite. Eller snarare min gamla väns. Helt enkelt för att hon tigger på FB om gratis tjänster. Det är det som stör mig.
 
Bröllop är DYRT! För er som inte redan visste det. Det tar en djävla tid att planera och alla vill ha betalt för sina tjänster. Min grundinställning är: Har du inte råd, gör det inte! Eller sänk kraven!
 
Som kvinna kan jag ändå förstå att man vill ha ett vackert drömbröllop. Den perfekta klänningen, rätt kyrka, vackra kort, bra mat, en fantastisk fest, en fin ring osv. Men man får anpassa munnen efter matsäcken. Eller vänta tills man har råd.
 
Att tigga på FB är i min värld bara förkastligt. Ännu värre är om man då får tips så är man inte nöjd utan sågar alla. Vafan tror folk? Att alla ska idka välgörenhet bara för att ni inte jobbar/sparar/är sjuka? Njae, så funkar inte världen. Speciellt inte med ett sånt bemötande när folk försöker hjälpa till. Då skulle inte jag ställa upp iaf. För någon som frågar snällt, är en nära vän och beter sig bra skulle jag säkert gärna fota gratis. Vill man ha proffs får man räkna med att det kostar. De ska också överleva och de jobbar hårt. Förstår man inte det så bör man nog skaffa sig lite kunskap om verkligheten.
 
Nej jag väntar då hellre, eller sänker mina krav. Så är iaf jag uppfostrad.
 
 
// Queen of evil
  
 
 
Det sägs att en bild säger mer än 1000 ord. Jag kan inte annat än hålla med när det kommer till den här bilden! Den är urgullig och så sann som det var sagt! Bra uppfostran måste jag säga, så att jag vill hylla föräldrarna till den pojken!

Ville bara säga det! Alla män i alla åldrar borde vilja hålla sin tjej i handen och hjälpa dem ibland. Med vad de nu kan hjälpa till med. M är faktiskt riktigt bra på det! Han är faktiskt en gentleman!
 
// Queen of evil
 
 
Nu känner jag mig sjukt produktiv! Fyra inlägg på en kväll fast några har jag tidsinställt så det blir mer jämnt fördelat). I alla fall så kom jag på en till sak jag önskar killar visste om tjejer. Eller om mig. Det handlar om signaler vi tjejer sänder ut och vad de kan betyda. Sen handlar det en del om att vi inte är gjorda av glas, men vi är heller inte odödliga. Och om att tycka om olika saker olika gånger.
 
Jag är switch, på alla sätt man kan vara det! Den korrekta betydelsen av switch är väl att man kan vara både dominant och undergiven. Men jag är mer än så! Jag är switch på allt! Jag är dominant, och undergiven (ibland samtidigt hur sjukt det än kan låta), jag är framåt, plump, brutal och fruktansvärt blyg, blir lätt generad, har scenskräck och är osäker och nervös. Jag älskar hårda tag, bitas, rivas, smisk, snabbisar och att man tar mig hårt, precis lika mycket som jag älskar vaniljsex, titta djupt i ögonen, 4 timmars förspel, att bli avklädd, massage, skumbad och förförd. Jag älskar romantiska gester, presenter, överraskningar men har skitsvårt att ta emot dem och kan ibland hata det . Jag är stolt men kan utnyttja och våldföra mig på mig själv. Jag är kvinnlig, ibland tjejig och gillar smink, kläder, läser tjejtidningar. Men tänker som en man, har tveksam moral, hatar blommigt och rosa. Jag är superpositiv, skrattar, retas, busar, superaktiv och gör galna saker men har också ångest, depressioner, gråter och blir apatisk. Jag är allt utom lagom. Men jag kan gilla lagom också. Detta trots att jag har skinnjacka, tuppkam, läser tjejtidningar, gillar smink, dricker whiskey, gillar hårdrock, pop, country  men hatar öl och punk.
 
Nu tappade jag tråden helt. Det jag egentligen skulle komma in på är att tjejer inte är gjorda av glas! Ibland så vill jag självklart bli smekt mjukt, snällt, fint och fjäderlätt. Men inte JÄMT! Jag kommer inte gå sönder om du tar i mig hårt. Även om jag har vestibulit så gillar jag när du tar mig riktigt hårt och djupt (det kan göra ont oavsett hur du gör). Men jag vill heller inte alltid bli tagen hårt och få smisk. 
 
Ibland undrar jag hur olika bilder folk faktiskt har av mig. Vissa tror jag är jättebräcklig och är så försiktiga och trippar så på tå att jag blir elak av frustration. Andra tror jag är så djävla stenhård och stark att det inte finns någon gräns för hur hårt och brutalt de behandlar mig (nej jag pratar inte bara om sex). Det är ordentligt frustrerande. Och jag tror många tjejer känner så här. Att det är antingen eller. Men vi kan vara och gilla både och, vi kan vara både och. Man kan ha tuppkam och hata punkmusik. Man kan vara switch.  
 
Ibland behöver ni läsa våra signaler, hur små de än är. Om jag när vi har sex börjar använda tänderna lite mer när jag kysser dig, nafsar i läpparna, i halsen osv då betyder det att jag vill att du gör så med mig! Trycker jag dina armar hårdare om mig eller hårdare mot brösten, håll om mig hårdare! Nyper jag i dina bröstvårtor, nyp i mina! Ber jag dig vara försiktig, var det, drar jag mig undan lite så backa och var mer försiktig, tar jag bort din hand så ska den tas bort, styr jag den någonstans stanna där jag stannar. Härma helt enkelt. För jag vill inte såra dig genom att klaga på din teknik! Jag är heller inte så mycket för att snacka under sex.  
 
Och framförallt, börjar jag gnugga min rumpa mot dit skrev när vi ligger sked, då är jag kåt! Då vill jag bli tagen på! Kommer jag närmare med ansiktet och trycker mig mot dig och smeker över ditt ansikte, nacke, armar då vill jag kyssas och mysa, inte nödvändigtvis ha sex.
 
Så kan en tjej fungera. Vi kan vara mycket. Här kanske ni fick nåt tips på hur ni ska tolka oss. För det är inte det enklaste!
 
// Queen of evil
Okej så jag och min barndomsvän som är på besök bestämde oss för att fira valborgsmässoafton med grillat, vin och utgång. Så vi drog till min favoritpub på Söder. Hon behövde ligga efter att ha avslutat ett långt förhållande, jag likaså eftersom jag fått en brutal mersmak och Stekaren har inte hört av sig. Men målet var att min kompis skulle få till det.
 
Vilket hon fick. Om vi ens hann vara där i en timme innan hon drog med en kille skulle jag bli förvånad! Jag blev kvar med hans 38-åriga arbetskollega. Vi hade astrevligt! Snackade motorcyklar, flakmopeder, musik, jobb och så vidare. Riktigt skön kille. Nu hade han tjej/fru, vilket jag helt ärligt skiter högaktningsfullt i! Jag har en regel, om du blir påkommen får du lösa det, jag tar inte emot några galna samtal från sårade kvinnor! 
 
Jag avskyr helt ärligt hela deatten om att kvinnor ska skydda andra kvinnor/hålla ihop! Vafan jag tänker inte ta ansvar för hela kvinnligheten. Självklart är jag feminist, lika lön för lika arbete, dela föräldraledigheten, fler kvinnor i styrelser (om de har kompetens nog) osv. Men nej, jag tänker inte tänka på alla andra kvinnor när det kommer till sex/förhållanden. Jag bryr mig om mina nära och kära, det räcker.
 
Iaf, vi kom in på ämnet korv, närmare bestämt den hypade korvmojen Günters i Karlberg. Det slutade med en
inbjudan till att äta korv och ligga, vilket kändes som en helt okej idé. Ålder är bara en siffra, han var lång, vältränad och kör Mc. Vad mer kan man begära? Så vi bytte nummer, jag fick en kyss när han gick och han hörde faktiskt av sig redan i morse! All heder till äldre män, inga djävla töntiga spel där! Vi ska bara äta korv och ligga. Skämten kring det har såklart haglat idag. Dubbelkorv, korv på korv, nej jag vill inte ha en drink du kan sticka åt mig en korv senare osv. Humorn när man är bakis är rätt låg får jag erkänna. Tack gud för gamla vänner!
 
När han drog blev jag kvar ett tag till. Blev uppraggad av en mindre attraktiv kille som av någon anledning fick för sig att jag var undergiven och nämnde något om att sätta på mig hundkoppel. Jag gjorde klart för honom snabbt att jag var dominant, dessutom var jag "för ung" haha. Men han ville ändå hänga med hem, det fick han INTE! Det var inte min stil alls.
 
Så ja det var väl en kortare sammanfattning. Så nu får vi se när jag får äta korv. Kan ju bli lite knepigt med tanke på att killen jobbar på traktamente. Jag jobbar ju kontorstider och Günter verkar ju öppna när han känner för det. Men allt går att lösa med vilja, våld och vaselin. Så vi kommer nog på nåt.
 
Nu är det dags för mig att sova. Jag ska försöka jobba imorgon och sen blir det bio. Vi ska se Warm bodies (ungdomsromantik med zombies, PERFECT!). det kommer bli underbart!
 
// Queen of evil
Ghünters, Korv, Otrohet, Sex, Vänskap,
Okej de flesta har ju hört talas om 3-dagarsregeln, och för er som inte har det innebär den helt enkelt att man
ska vänta 3 dagar innan man hör av sig till någon efter tex första dejten. Det ska tydligen vara det prefekta antalet dagar att vänta för att inte verka desperat eller för ointresserad.
 
Min helt ärliga åsikt om denna "regel" är att den är rent BULLSHIT! Hela grejen med att spela svår, undvika att verka desperat och bla bla bla är för mig bara slöseri med tid man kunnat göra något mycket roligare med!
 
Visst kan det kanske vara bra att inte vara för tillgänglig eller att för den delen vara helt desperat. Men det är faktiskt inget som helst fel med att tacka för en trevlig kväll redan samma kväll eller dagen efter! Bjuda ut igen direkt behöver man inte göra, men varför inte? Varför ska det vara så fel att säga att man haft en kul kväll och att man gärna gör om det och kollar om personen är ledig några dagar senare? Inget i mina ögon.
 
Egentligen stör jag mig som fan på alla dessa regler om hur man ska och inte ska vara. Självklart ska man ha hyfs, uppträda med respekt och såna saker. Därav mina tips om hur man bör och inte bör göra. Men såna här trista regler ser jag ingen mening med alls! Som att en av mina nära vänner inte ska visa att hon är ledsen och avundsjuk över att alla i hennes bekantskapskrets får barn när on inte vill något hellre själv. Att hennes förhållande är nytt och inte i den fasen än, ska det spela någon roll? Om man är tillsammans, sambo till och med, ska inte förhållandet klara av att man visar sina känslor? Det betyder ju inte att hon tycker de ska ha barn nu, vill sätta någon press eller så. Men hon har väl rätt att vara ledsen? Hon har väl rätt att visa det? Eller?
 
Varför ska jag gå runt och vänta på att någon eventuellt ska höra av sig? Eller varför ska jag dra ut på att höra av mig eller svara för att inte vara så tillgänglig och verka desperat? Varför ska vi krångla till det så in i helvete? Varför slutade vi fråga chans? Fan vad lättsamt, får jag chans på dig? Ja eller nej. Sen var det färdigt. Just nu är det lite, skulle vi fortsätta knulla? Ja eller nej? Vi behöver inte göra det idag men vore ju kul att veta om man har nåt att se fram emot. Nej istället ska vi spela en massa onödiga spel ingen mår bättre av. Gå och oroa oss hela djävla tiden över om vi dög eller inte. Så otroligt onödigt!
 
Nej jag tycker vi ska släppa hela den där grejen. Vill man höra av sig så gör man det. Det är bara uppskattat! Skit i onödiga regler! Vill man knulla så gör man det! Dessutom ska man bara sluta sitta och vänta vid telefonen. Det blir man inte ett dugg lyckligare av!
 
Nej det var allt jag hade om det här.
 
// Queen of evil
 
Onödigt, Regler, respekt,
Jag fick reda på att min man har varit online på en erotisk dejtningsida. Hur jag fick reda på det... Jo, på fyllan, han
 
råkade somna sittandes i handen med mobilen öppen. Saken är den att han har lovat att inte dricka pga en hel del som har hänt, han klarar inte av alkoholen.
 
När jag fick reda på detta blev jag så förbannad och ledsen. Allt vi har byggt upp rasade samman, visst han har inte varit fysiskt otrogen, men för mig är detta otrohet. Jag vill vara den enda kvinnan i min mans liv, jag vill inte att han skriver diverse saker till andra kvinnor. Visst är vi mänskliga och tycker att andra människor ser bra ut, men man har inte långa konversationer med flörtiga inslag med andra.
 
Otrohet för mig har alltid varit vid kyss, för jag själv kan bli flörtig utan att tänka på det, men om man ser tillbaka på vår historia så var detta ett hårt slag. Han har gjort många misstag förr, för många skulle andra säga.
Om vi inte hade haft barn idag, hade vi separerat, men för vårt älskade barns skull ska vi kämpa och också för vår skull. För jag älskar verkligen denna man, mer än jag älskar mig själv.
 
Tyvärr är han iväg på jobb, som vanligt och jag är fortfarande väldigt bedövad, tårarna rinner i tid och otid. Kanske kommer vi ur denna kris starkare än innan eller så blir det något annat, oavsett vad ska vi vara lyckliga.
Han vet om att han är en stor jävla skitstövel, som har tryckt en kniv rakt genom mitt hjärta. Jag hoppas verkligen att han bättrar sig och visar hur mycket han älskar mig och hur mycket han betyder för mig.
 
Just nu är det en så overklig situation, ett sorts dubbelspel, perfekt på utsidan medan det är kaos på insidan. Vi har alltid haft en sak gemensamt och det är att vi ska alltid kämpa för vår kärlek, för många ger upp idag, men denna gång är det han som får kämpa mer än mig. För jag är inte längre gift, utan jag dejtar min man.
 
//X
Bedragen, Otrohet, dejta, upprättelse, uppskattning,
Jag fick ett meddelande på FB i morse från en kär vän till mig som i helgen upptäckt att hennes nyligen blivna
 
make haft ett konto på en dejtingsajt under 2 års tid och skrivit en hel del olämpligt till mer än en tjej. Självklart har de varit tillsammans under dessa två år kontot funnits och gifta en del av den
 
tiden. De har även en underbart söt liten dotter på snart 9 månader. Det här är tyvärr inte första gången han gör något liknande och det hela kom fram när han somnade med internetsidan öppen på fyllan under lördagskvällen.
 
I både hennes och min värld är detta otrohet! För att inte tala om ett förkastligt beteende. Att skriva att man är "klämsugen", att en annan kvinna är "fin" är faktiskt inte okej när man har partner eller är gift. Iaf inte om inte ens partner tycker det. Nu känner ju både jag och min vän mannen väl och kan till viss del förstå varför han beteer sig på det här sättet, även om det inte ursäktar beteendet.
 
Det jag egentligen vill få fram det här är att ni män och kvinnor som gör såhär MÅSTE sluta. Att börja stöta på andra/vara otrogen är ingen lösning på några problem. Att min vän sitter här och funderar på om hon är för självständig, klagat för mycket på att han städar dåligt, ställt för höga krav är inte problemet. Problemet om det nu skulle vara problemet är i så fall att killen inte tagit upp diskussionen om att det är jobbigt. Istället för att söka den snabba kicken/egoboosten/tillfredsställellsen i någon annan, BÖRJA PRATA OM VAD SOM ÄR PROBLEMET I ERT FÖRHÅLLANDE! 
 
Det är den enda lösningen på något problem, KOMMUNIKATION. Varför är man inte nöjd? Börja med att ställa dig själv den frågan. Vad är egentligen felet som gör att du börjar titta på andra?  Vad ska man göra åt det/ går det att ändra? Det måste man fråga sig själv. Att sedan berätta vad som känns fel, ge åtminstone din partner chansen att få ert förhållande på rätt köl, eller gör slut. Nåt av det. Kan man inte kommunicera kommer man aldrig bli nöjd i ett förhållande, för inget förhållande är perfekt och fungerar helt smärtfritt hela tiden. Livet funkar inte så. Men kan man kommunicera ger man förhållandet åtminstone en chans. Annars får man väl göra slut. Men att vara otrogen?! Det är bara fegt!
 
Nej nu ska jag jobba lite till innan jag tar lunch.
 
// Queen of evil
Kommunikation, Otrohet,
Jag tog hjälp av min gay-kompis och hans man här för att komma på lite mer relaterade inlägg till vad som från början faktiskt är en blogg om sex och relationer. Vi kom in på det här med otrohet och var man egentligen drar gränsen. JAg är ju egentligen inte mycket för at döma människor, alla drar sin gäns olika, men jag tänkte ge lite av min defenition på det.
 
En väldigt allmän gräns att dra för otrohet är "Att göra något med en annan person man vet att ens partner inte skulle gilla om de fick veta". Men det är ju sjukt luddigt, även om det är sant. I vissa fall kan det vara en kram, en kyss, penetrerande sex, handjobs, avsugningar eller vad som helst. Men man är ju bara otrogen om man går bakom ryggen på sin partner. Dvs har man däremot en öppen kommunikation och överenskommelse om att olika sexuella aktiviteter är ok, då är man inte otrogen.
 
Om man säger såhär. Skulle min partner krama en tjej skulle jag nog inte bli sur, skulle han ha sin hand på hennes rumpa samtidigt börjar vi få problem. Skulle han pussa någon på kinden eller till och med på munnen skulle det kunna vara okej beroende på vem det är. Men skulle det vara tunga inblandat eller en mycket lång och känslomässig puss då skulle jag bli arg. Att ta på en tjejs bröst, underliv eller liknande är över gränsen, om han inte är läkare. Och all egentlig sexuell tillfredsställelse oralt, med händer, leksaker eller penetration är otrohet. Om jag nu mot förmodan skulle börja dejta någon som jobbar med porr får jag nog tänka om, men det känns inte helt aktuellt just nu.
 
Men egentligen handlar det om det känslomässiga till största delen. Om min partner är mer känslomässigt intresserad av någon annan än av mig är vårt förhållande illa ute. Därför kan jag kan tycka att c6 och cam6 är otrohet. Att min partner sitter och pratar om att han/hon vill ha sex med någon annan, hur det skulle genomföras osv skulle inte kännas ok. Det är ju en verklig människa det faktiskt kan uppstå känslor för. Som han/hon skulle kunna stämma träff och genomföra fantasierna med.
 
Att se på porr, läsa noveller osv är däremot inte samma sak. Alla kan behöva lite inspiration ibland. Men är det hela tiden en speciell typ av porr, som BDSM, asiatiskor, dominans eller liknande kan det vara en indikation på att man inte är nöjd i sitt förhållande. Det kan senare leda till otrohet om ens partner inte är inne opå samma spår och man inte blir tillfredsställd. Då tycker jag man ska göra upp med sin egna känsla och eventuellt fundera på om man ska göra slut om det inte går att lösa på något annat sätt.
 
Jag ogillar otrohet, skulle inte vilja bli utsatt för det och tycker det är fegt. Då är det bättre att göra slut. Men så har ju jag lite tveksam moral också. För om man inte är i ett definierat förhållande kan man ju inte vara otrogen?! Men man kan fortfarande såra. Så det är väldigt viktigt med kommunikation.
 
Men är man nu otrogen, ja då är det säkrast att se till att man inte blir påkommen!
 
Det var allt jag hade om själva defenitionen. Men det finns ju mycket mer inom ämnet att diskutera. Nu ska jag fortsätta kurera mig från förkylningen.
 
 
// Queen of evil
 
Avslut, Förhållanden, Kommunikation, Otrohet, Relationer,
 

Tillbaka på jobbet. Jag tror jag började på 3 blogginlägg igår kväll men var för trött för att orka skriva klart dem. Trodde A skulle komma men han hade ju missuppfayttat som vanligt så det blev tillslut inget av.Herregud jag är så otroligt trött på hans förbannade velighet! Så jag håller väl sakta men säkert på att finta ut honom ur livet tror jag. Jag planerar en massa saker med alla andra så jag har mindre och mindre tid för honom och han får jobba hårdare för att få plats. JAg tror inte han fattat det, att han måste jobba för det alltså. Sen tror han att allt ska gå så himla lätt. Han saknar när jag var ledig och fri. Ja du, fattar man inte hur verkligheten fungerar, då får man problem.

Ännu mer trött är jag på att vara tvungen att förklara ta mej fan precis ALLING. Finns det några män med hjärnor och erfarenhet kvar i världen eller? Eller visst ja, har den arten ens utvecklats? Jag tror inte männen hängt med i jämställdhetssamhället faktiskt. Att nu ställer vi kvinnor krav, hänger du inte med i den utvecklingen är du körd. Det är inte det gamla Mad Men-samhället längre där kvinnan följde mannen och allt han behövde göra var att vara en gentleman, sedan var allt annat på hans villkor. Nej så fungerar det inte längre. Idag har vi kvinnor egna liv, egna karriärer, egna mål, bättre studieresultat, egna företag och egna tankar som vi följer. Medan mämnnen fastnade någonstans lite längre bak.

Det är nog dags för stackarna att shape up och inse att det inte håller längre. Bufflar, svin, mansgrisar (även om man inte inser att man beter sig så) kommer helt enkelt ingenstans idag. Det finns knappt plats för "karlakarlar" i dagens tekniksamhälle. Det kräver utbildning. Inget jag håller med om då det gjort att många saknar förutsättningar för att ta sig in på arbetsmarknaden idag. Det verkar som att många också saknar förutsättningar för att fungera i vuxna relationer idag. Iaf om de vill hålla jä'mna steg med en kvinna som mig. Så har det ju alltid varit, starka kvinnor kräver ödmjuka men starka män. De växer tyvärr inte på träd.

Så istället har jag valt att starta några andra projekt. Som att se vem jag faktiskt är och leka lite med en deöl av min personlighet som inte fått särskilt mycket utrymme alls i mitt liv men som nu pockar på allt mer uppmärksamhet. Och varför inte börja i återfödelsens tid vår och påsk? Så det kan nog leda till både ett och annat kul inlägg framöver. Jag har vaknat ur vinterdvalan och nu är jag på gång!

Nej nu ska jag försöka jobba lite.

 
// Queen of evil

 

Förhållanden, Kärlek, Relationer, dejta, frustration,
Dags för ett litet gästinlägg by me Mrs X. Jag fick frågan om hur det är att leva med en man som jobbar borta på veckorna och även ibland på helgerna. Hur får vi livet att funka? Hur är sexet?
 
Jo, det hela är mycket enkelt, KOMMUNICERA! Det är viktigt i ett förhållande oavsett vad, efter ärlighet och respekt såklart.
 
Under veckorna pratar vi oftast i telefonen på kvällen och säger god natt, vi skickar många sms dagligen. Oftast vardagliga saker, men ibland kan det slängas in något snuskigt eller så skickar jag en lite utmanande bild, vilket han tycker är taskigt och retsamt, men det är ju mitt jobb som fru, eller hur ;)
 
Den dagen min man kommer hem, är han inte riktigt människa, eftersom han jobbar väldigt intensivt. Men vi har saknat varandra till tusen, ibland kan jag sakna honom så att det gör ont, så när vår lillälskling har somnat, går v
i och lägger oss, mest för att mysa och få prata med varandra. Ibland kan vi ligga sked länge och ibland kan det vara pang på, men oftast är det pang på, i alla fall den dagen han kommer hem.
 
Självklart är jag också helt slut, då jag har ett helt hushåll att fixa med, det ska städas, tvättas, diskas, se till att bebis är nöjd osv. Ni kanske frågar er varför jag tvättar och städar själv, för det kan vi ju hjälpas åt med, men jag känner att det tar en massa onödig tid ifrån vår tid ihop. Dock får han tvätta sina egna kläder när han kommer hem. Under helgerna försöker vi ha en dag då vi bara hemma och myser, en dag vi besöker familj och vänner och/eller hittar på något.
 
För mig är det väldigt viktigt att få tid tillsammans som familj, självklart saknar jag de dagar vi kunde vara i sängen en hel dag och bara ha sex och mysa, men att ha barn är det bästa som finns. Vi passar på att ha sex medan bebisen vilar eller har somnat för natten.
 
Det bästa med att min man jobbar borta är att vi verkligen får sakna varandra och när vi ses är vi som två nyförälskade tonåringar, vi har fått en del "get a room"-blickar på stationen eller bussen om vi möts upp på stan, men det är bara avundsjuka ;) Så varje vecka när han kommer hem känns det som en nystart och en liten sexkick. Jag kan rekommendera det, men det är också otroligt tufft att kunna göra detta, man måste lita på varandra och respektera att den andre partnern faktiskt gör detta för er skull, för att ni ska ha det bra.
Glöm inte att kommunicera!
 
xo
/Mrs X
Distansförhållande, Kommunikation, Relationer, Sex, känslor,
Jag måste egentligen sätta igång och jobba men behövde skriva lite här först. Det är så mycket som rör sig i huvudet nu. Jag och en vän diskuterade igår om att jag nog borde lägga lite mer fokus på mig själv. På så sätt får A lite mer tid och jag håller mig på mattan. Det skulle verkligen behövas för det händer mycket nu. Jag känner det i luften, saker är på gång ordentligt.
 
En sak jag lärt mig under hösten/vintern är hur mycket man tjänar på att vara sig själv. Den äkta, nakna versionen av sig själv. Det är svårt något så in i helvete att riva alla dessa gamla murar och visa sig sårbar och äkta för andra. Tänk om de inte tycker om en då? Det galna med det hela är att de tycker bättre om en när man visar upp det. Man blir mer äkta. Jag har förut visat upp en fasad av att vara någon supermänniska, en besserwisser (inte menat så), men någon som klarar precis allt! Jag var aldrig sårbar, jag klagade inte, jag var stenhård och bestämd. Verkade ha koll på allt, hade starka åsikter och var inte rädd för att uttrycka dem.
 
 
Problemet var att människor trodde mig, men bakom fasaden fanns det så mycket mer. Saker som folk inte såg. Det gjorde att människor tyckte jag var en förbannad besserwisser, någon att hata och ge sig på. Bilden var heller inte helt sann. Klart som fan jag också blir sårad, inte orkar allt, behöver gråta och bli tröstad. Jag kanske mer än någon annan. Men jag valde bara att inte visa det. Ville inte ge människor fler vapen emot mig. Men nog fan behövdes det! Det var det jag menade med att den starkaste kvinnan behöver mest hjälp.
 
Det gick så långt att jag gick in i väggen. Nästintill fullständigt. Jag bara grät, helt hysteriskt. Kunde inte kontrollera känslorna alls! Endera grät jag, låg apatisk eller blev arg. När jag skulle skämta lät det som att jag skulle avrätta någon, minsta motgång så grät jag otröstligt som ett barn. Det gick helt enkelt inte längre. Hela fasaden rämnade. Jag grät till och med inför min chef och jag tänkte att nu är det kört på riktigt.
 
Men det konstiga var att ju mer jag lärde mig att visa mig sårbar, äkta sårbar, desto bättre blev det. Jag vet inte hur många gånger den senaste tiden jag fått höra att människor känner det som att de känner mig bättre nu. Att de tycker om mig ännu mer. Det är till och med så att folk är snällare mot mig nu. Inte av att de tycker synd om mig, utan för att de tycker om mig. Jag träffar till och med bättre män nu, även om allt är struligt, för jag utstrålar något helt annat. Något som inte längre lockar mäniskor som vill bryta ner någon. Snarare människor som verkligen vill tycka om mig, ta hand om mig, behandla mig med respekt. Jag får höra att jag känns lugnare och tryggare.
 
Så jag börjar lära mig, att vara sårbar är inte något farligt. Det är fortfarande väldigt svårt och det är en bra bit kvar. Men det är på god väg. Så det är dagens råd. Våga visa upp vem du verkligen är, inte den du tror att andra vill att du ska vara! Du har bara saker att vinna på det!
 
Nu ska jag sätta igång och jobba innan jag sitter i situationen att jag måste jobba över för att rädda situationen. Bjuder på lite av Corrodeds nya skiva idag. Mycket nöje!
 
 
 // Queen of evil
Acceptans, Corroded, Kärlek, känslor, respekt, självinsikt, sårbarhet,
Jag satt och funderade idag på jobbet om hur viktigt det är med beröring i ett förhållande. Anledningen till att A och jag har sådana problem just nu handlar nästan enbart om beröring och närhet. I vårat fall handlar det egentligen inte om att han tar i mig fel, vilket kan vara ett stort problem, utan att han knappt tar i mig alls.
 
Jag kan kanske inte tala för alla kvinnor men för mig är beröring jätteviktigt! Det handlar inte ens om sex,eller att
det ens ska leda till sex, utan om allt runt omkring. Det handlar om att känna sig omtyckt, åtrådd, uppskattad, sexig och så mycket annat. Jag vill ha en man som vill ta i mig ofta. Som vill visa för andra att han är med mig. Som inte kan hålla händerna borta. Nu pratar jag inte bara om att bli upphånglad mot väggen, hur trevligt det än må vara, eller om någon svartsjuk ägandegrej.
 
Nej jag pratar om någon som kramar om en bakifrån när man diskar, kysser en på axeln när man går förbi, håller en i handen på stan, håller om en när man fryser, lägger armen runt en på tåget eller där man sitter. Någon som kysser en när man vaknar på morgonen eller väcker en med en kyss, som vill sitta nära i soffan eller typ ligga sked, som drar en närmare, håller om en bestämt när man ligger sked, pillar en i håret, lägger huvudet i knät på en. Alla de där små beröringarna som inte ska leda någonstans men som visar att man bryr sig, hör ihop, åtrår varandra osv. De saknar jag! Det är de sakerna som saknas med A, som gör att det blir ohållbart att tex sova ihop.
 
Han gör vissa av de sakerna, ibland, men oftast känns det som att jag utpressat honom till det. Ibland vill han då tar han initiativet helt själv. Oftast är det jag som tar initiativet och han vänder bort huvudet eller något i den stilen. Det märks liksom på hela kroppsspråket att han är obekväm. Och det känns INTE bra. Jag vill att han bara ska göra det. Som jag gör för att jag vill. Men han kan inte, endera är han rädd eller så ligger det något annat bakom det.Och det är viktigt för mig!  
 
Därför funkar det inte. Tappar man den biten i ett förhållande kommer förhållandet dö, så enkelt är det. Jag tror alla människor behöver den beröringen, den uppskattningen, det beviset på den andres känslor. Män som kvinnor. Och jag har kommit fram till att jag inte nöjer mig med mindre! Ingen borde göra det! Det behovet måste fyllas. Sen vill jag såklart ha sex också, någon som både kan ta det lugnt och försiktigt lika gärna som lyfta upp mig på diskbänken och ta mig hårt. Jag behöver båda delarna, om det så innebär att jag måste ha flera partners. Helst vill jag väl hitta en som passar mig. Men just nu ska jag nog fokusera lite mer på mig själv. Men jag återkommer till det. Jag ska lista ut hur först.
 
Nu ska jag sova efter en intensiv, rolig, ovanlig och kul kväll. Jag ska ju orka jobba imorgon. Jag berättar mer imorgon!
 
 
// Queen of evil
   
  
Beröring, Förhållanden, Kärlek, Relationer, känslor,