Så vaknade man upp till ett grått, mörkt, regnigt Stockholm idag efter sådär 3 timmars sömn. Yey! Det bådar verkligen gott för dagen. Eller inte. Men men, det lär väl reda upp sig de här också.
 
Fick världens sötaste sms av M igår, "Jag saknar ingenting när jag är med dig!!! Men saknar allt när du onte är här!!!" Kan man bli annat än glad, generad och varm om hjärtat?! Det kallar jag en perfekt avslutning på helgen!
 
Nu håller han på och uppdaterar mig om hur första dagen på jobbet går. Det verkar gå bra hittills iaf. Själv försöker jag strukturera upp arbetsveckan och få i mig någon typ av frukost. Fick bli Keso med äpple och kanel.
 
Nu ska jag sätta igång och jobba!
 
 
// Queen of evil
 
Jag läste nyss en intressant artikel på Aftonbladet gällande att en man fick sitt straff sänkt efter att hans
sexpartner dog i samband med samlag efter att de haft strypsex och hon slagits med ett tillhygge 100 gånger.
 
 
Mannen fick straffet sänkt då kvinnan varit aktiv deltagare och samtyckt till den typen av sex. Men hon dog. Det är ju onekligen en rätt knepig situation. En villig deltagare, som råkar stryka med. Samtidigt var hon drogpåverkad enligt artikeln vilket kan ha varit anledningen till att hon avled. Gör det henne verkligen villig? Är man det om man inte är vid sina sinnes fulla bruk?
 
Jag är oftast inte den som dömer, folk får göra som de vill. Men 100 slag? Det är ganska många. Var går egentligen gränsen? Kan den vara så hög hos någon att man fortfarande uppskattar och tycker det är skönt efter 100 slag? Eller är det så att man kanske hade behövt någon form av hjälp för att man har ett destruktivt förhållningssätt till fysiskt våld? Eller var det inte ens med samtycke utan regelrätt misshandel/tortyr/mord?
 
 
 
 
 
Jag är helt med på att smisk, både med en hand och vissa tillhyggen som piska, hårborste eller annat kan vara
 
både upphetsande och skönt. Men då i lagom mängd. Jag kan inte ens föreställa mig att få ens i närheten av så många slag.
 
Strypsex (att strypa någon under sexakten men inte till döds, oftast inte ens till medvetslöshet) är något jag aldrig skulle ägna mig åt. Jag är helt enkelt inte tillräckligt mycket av en risktagare eller har en tillräcklig dödslängtan för det. Jag får panik om tröjan sitter för hårt eller jag har halsband på mig. Men det är jag, alla är olika. Samtidigt, varför?
 
Så njae, jag är glad att jag inte var tvungen att döma det där. En människa dog. Det är tragiskt. Vi kommer heller aldrig få svar på om hon ville eller inte.
 
Men kids, don't try this at home! Snälla! Det är inte värt det. Varken att vara delaktig i någons död, eller riskera döden för en kick under sex. Underskatta inte vanligt, hederligt svenssonsex.
 
// Queen of evil
 
 
 
Jag kommer nog aldrig sluta fascineras över människor som vill vara slavar. Jag tycker de är så otroligt intressanta. Antagligen beror det på att det ligger ganska långt ifrån min personlighet då jag är rätt dominant av mig. Inte så att jag är värsta dominatrixen iklädd lack med en piska i högsta hugg. Snarare är jag den typen som kan gilla att bli förd så länge jag har kontroll. Jag vet dessutom vad jag vill och har mycket svårt att böja mig eller kompromissa.

Men tanken på att ha en slav är faktiskt lite lockande efter alla jag träffat på. Kanske är det min dominanta sida och kontrollbehov som talar. Kan också vara behovet av att bli ordentligt omhändertagen av någon. Men vad skulle jag egentligen vilja ha? Det har jag inte lyckats formulera för mig själv än. Jag kanske skulle göra det. Jag har nog kommit fram till att jag skulle vilja ha en slav under rätt förutsättningar. Och eftersom det är jag som bestämmer (haha) så är det ju inget annat som duger. Jag kan nog ställa upp på ganska olika typer av relation om kraven uppfylls. Så jag har kommit fram till tre olika kategorier med respektive regler.

1. IRL - det kräver respekt och tillit
Jag har kommit fram till att för att jag ens ska träffa personen krävs ganska mycket.
Det enklaste, och väldigt tilltalande är ju att ha en moneyslave/sugar daddy som ger mig presenter, köper saker åt mig, ger mig pengar och inte kräver mer än internetkontakt, att han får se bilder, mail om min dag och inköpen/aktiviteten, följa en blogg och eventuellt telefonsamtal. Det är riktigt lockande! Missförstå mig rätt nu, jag har jobb och en väldigt stabil ekonomi, jag klara mig själv. Men det finns mycket jag vill ha och behöver som jag inte alltid har råd med utan att spara och tänka efter. Det vore sjukt kul att få det av någon annan. Och jag skulle gilla att ta bilder, blogga, maila osv om vad jag gjort och så. Men, jag är inte så desperat att jag tänker sälja mig för sex! Jag kommer till vad som krävs för att jag ska ha sex med en slav senare.

Även  tanken på att slippa hushållsarbetet är lockande som fan. Jag hatar verkligen hushållsarbete! Och det skulle ju bli billigare än om jag använder mig av RUT-avdraget. Det skulle nog göra mig ganska lycklig att slippa skiten och kunna fokusera på alla roliga saker i mitt liv. Och jag har alltid fuderat på om jag inte är i behov av en assisten som håller koll på min kalender och allt jag borde komma ihåg. Det låter lite roligt iaf. Samma sak med någon som vill bjuda mig på roliga saker som resor eller liknande där personen är med. Hur kul vore inte det!?
  
Men om jag ska ha en person som är inblandad i mitt riktiga liv så kräver det att jag litar på personen. Är bekväm med personens sällskap, att jag blir behandlad med respekt och som den drottning jag faktiskt är. Ett nej är alltid ett nej och det är på mina premisser. Om jag inte känner mig bekväm kan det aldrig fungera. Det måste vara en snäll, schysst och intressant person som jag kan lita på. Annars går det aldrig.  

2. Sex - det kräver attraktion

Sen har vi det där med sex. Utan attraktion har jag inte sex! Och jag lovar aldrig sex innan jag vet att jag känner mig attraherad av personen. Det gör jag aldrig oavsett slav eller inte! Krävs det sex så krävs det att jag vill ha det med personen. Men det finns få människor i världen som har råd med mig om jag inte tänder på dem. Då snackar vi nog oljeshejker för att det skulle vara aktuellt.

Jag avskyr dessutom tanken på sex i utbyte mot något annat, jag är ingen hora! Därför går alla typer av Moneyslaves/Sugar daddies bort som kräver sex i utbyte mot presenterna. Det är inte att vara undergiven! Är man verkligt undergiven vill man ha sex som belöning men får faktiskt ut mest av själva undergivenheten och att ge de där presenterna och göra sin Domina nöjd.

Sen lockar tanken på att om sexet finns med i slavrelationen så styr jag även utformningen. Ibland vill jag nog bli lite styrd, så länge jag har kontrollen och man bara gör saker jag gillar. Men tanken på att det bara ska handla om min njutning kan faktiskt vara väldigt lockande.

Sex skulle jag nog gilla använda som en typ av belöning om det fanns med i min slavrealtion. Missköter man sig så blir det inget, gör man bra ifrån sig blir man belönad. Belöningen kan se ut på olika sätt, och kan nog till och med vara fokuserad bara på hans njutning om han skött sig exemplariskt bra och imponerat.  

3. Ingen förnedring
Jag avskyr förnedring, både att känna mig förnedrad och att förnedra andra så det får överhuvudtaget inte förekomma. Så jag har lite svårt för det här med facesitting, piskor, nedlåtande ord osv. Det faller sig inte naturligt utan skulle bara kännas fel.

Straff visst, det ingår väl men jag är nog mer för ett belöningssystem. Sköter man sig får man fördelar, missköter man sig säger jag nog ifrån, tar bort fördelarna och visar att jag är besviken. det kan jag gå med på.

Ja det där var väl de krav jag kommit på att jag har för att kunna tänka mig att ha en slav. Den här texten ska jag fan använda nästa gång jag får det erbjudandet. För det kommer ganska regelbundet.

Nu måste jag sova!


Idag tänker jag presentera bloggens nya kategori, Fetischer!

Varför?

Fetischer är en stor del av sexuella relationer men de är fruktansvärt tabubelagda. Detta tror jag tyvärr är skadligt och förder en osäkerhet hos de människor som har en fetisch samt att den sänker deras självkänsla och självförtroende. Jag förespråkar att man skall vara öppen och accepterande till andra människors livsval men för att kunna vara det behöver man kunskap om detta. Så syftet med denna kategori är att informera om olika fetischer för att minska tabubeläggningen och fördomarna kring detta. 

Enligt Wikipedia innebär en Sexuell fetischism sexuell åtrå till ett föremål eller en kroppsdel som vanligen inte uppfattas som upphetsande, och har i strikt mening inte med identifikation med föremålet eller rollekar att göra. En äkta fetishm är klassat som en mild psykisk avvikelse, eller en sjukdom i flera disgnossystem i världen. För att betraktas som en sjukdom måste fetischen vara en nödvändig förutsättning för sexuell upphetsning. Man kan alltså inte bli upphetsad på något annat sätt samt att det måste vara exempelvis skorna som personen blir upphetsad av.

I talspråket har ordet fetischism en mycket vidare innebörd, och kan avse till exempel att en person blir sexuellt upphetsad av att se kvinnor i underkläder eller tänder på olika specifika saker så som rollspel, smisk, handklovar eller annat. Man ser även fetischer som något man tänder lite extra på som avviker från det "normala" sexet, sådant som egentligen bara ger lite extra krydda. De flesta av oss har kanske inte en fetish för att använda handklovar men tycker det är kul med lite omväxling, något lite "förbjudet" och spännande. Och vem tänder inte lite extra på ett par snygga underkläder?

Socialstyrelsen tog vid årsskiftet 2009 bort sjukdomsklassningen av fetischism ur den svenska sjukvårdens diagnossystem, med motiveringen att diagnoserna kom från en tid då allt annat än heterosexuell missionärsställning sågs som sexuella perversioner. Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm uttalade i samband med ändringen att verket med förändringen ville "understryka att det här är beteenden som inte är sjukdomar och inte heller är perverst." Jag kan inte annat än hålla med honom.

Dock finns det vissa "fetischer" som är lite mer extrema än andra. Idag talar man sällan illa om någon som äger ett par handklovar men däremot en person som håller på med wet (kissa) eller slaveri är fortfarande otroligt tabubelagt. Inte alla har detta som medicinska fetisher men tycker om det som en extra krydda hur upprörande det här än må låta för vissa. Huvudpoängen med detta är ändå att även om man inte själv vill hålla på med detta har man ingen rätt att döma andra. Men för att kunna acceptera behöver man kunskap för att förstå hur detta fungerar. Vilket jag tänkte hjälpa till lite med.


Detta ska bli riktigt roligt att skriva om!  Hoppas ni uppskattar det också!