Födelsedagsfesten:

0kommentarer

Så var ju på födelsedagsfest för någon helg sedan! Vad kan jag säga. Inga singlar förutom en gammal klasskamrat som jag aldrig gillat. Resten var par med sina respektive där. Jag söp för att underhålla mig själv och pratade strunt med allt och alla. Självklart vart det drama i form av en tjej som satte sig i en annan tjejs pojkväns knä.. 
 
Själv tycker jag det är ganska jobbigt med partnerdrama. Inget illa menat, men tjejer är såå fjantiga när det kommer till konflikter med/om sina pojkvänner. Börjar alltid med misstänksamhet som går över till ren och skär svartsjuka, för att sedan bli skrik (på singeltjejen oftast) och riktigt ouppfostrade tjejer spottar eller slåss, sedan går tjejerna ifrån varandra (oftast har de inte löst ett skit) och sedan går varsin tjej till sitt gäng och pratar skit om den andra tjejen och såklart hela situationen och uppger sin version av vad som hände som oftast sätter dem själva i offerposition/oskyldig. Under tiden försöker tjejen prata med sin kille som missat alltihopa och kanske inte svarar vilket han själv kommer få mer skit för. Har man riktigt otur måste man sitta och trösta någon av tjejerna också. Jag blir så less. Framförallt blir jag less på den typen av människor som alltid hamnar i konflikter. Att de aldrig kan gå på en fest och bara ha roligt för det måste alltid hända något som skapar drama. 
 
Tycker flera fester jag varit på, den sista tiden har det funnits stunder med konflikter. Dock är jag glad att jag är med om jobbiga saker i jobbet dagligen så jag bryr mig inte lika mycket längre. Har mycket lättare att gå ifrån situationerna, skaka av mig de dåliga känslor som uppstår och fortsätta ha roligt själv. Dock framstår jag väll som känslokall och bitchig i detta beteende men man kan ju inte få allt. En annan anledning varför jag inte stannar är nog också för att jag inte skulle ha något snällt att säga förutom typ "skärp dig nu, du är en vuxen människa och behöver inte bli såhär sur för att X inte kan A eller B". Så på så vis är det nog bra att jag går iväg. Känner själv att jag börjar bli "vuxen" och har inte längre något tålamod med dramaqueens. Kanske också för att jag aldrig är dramaqueen själv men ofta får höra på andras. Så när jag har fått spela ut lite drama själv så kanske min empati kommer tillbaka för andras draman.  
 
Sedan var festen över. Vi drog redan vid 1 tiden på natten och jag är tacksam för det! Hann inte mer än öppna dörren för hunden och gå till en gräsmatta bredvid huset så fick jag spy upp allt rödvin jag druckigt.! Vovven satt bredvid XD. Dagen efter var en dag från helvetet med ångest över saker jag sagt samt tidigare händelser, huvudvärk och allmänt risig. Så bestämde mig; ALDRIG MERA FYLLA! Verkligen inte värt det!!! Något glas här och där får räcka.... 
 
//Brittfitta

Kommentera

Publiceras ej