Jag är helt klart tjejen med noll koll. Alla i min generation borde väll ha koll på det mesta när det kommer till internet och appar men jag har verkligen ingen aning. Det mesta får mina vänner tvinga mig att skaffa och nu senast blev det lillkusinen på 13 år som informerade mig om den nya tinder appen "Hot or Not". 
 
Ett passande namn anser jag då det så uppenbart är helt och hållet på grund av hur attraktiv den andra personen är som man väljer att gilla. Jag skaffade appen och satt väll max en timme med det första dagen. Mest för att jag hade tråkigt hos min moster. En kille var rak på sak om hur han ville ha ett kk förhållande med mig vilket alltid förbryllar mig lite. 
 
Kanske jag har ett konstigr förhållningssätt till KK men jag har tre regler som jag skulle vilja hålla mig till om jag någonsin skulle vilja ha ett kk förhållande med någon.
 
1. Sexuell attraktion - denna är väll simpel men då ett kk förhållande är till för njutning så anser jag att ingen som går under "mercy fuck" borde vara i en sådan relation med någon. 
 
2. Trygghet/avslappnande relation - man skall våga säga och göra vad man vill utan att behöva leva med ångest efteråt. Med andra ord borde man inte behöva tänka så mycket. Det är inget förhållande så man borde få slippa pinsamheter (kanske som ett one night stan borde ha passat bättre att skriva här). 
 
3. Ärlighet - är väll en självklarhet. Man skall kunna berätta hur man vill ha det osv samt om känslor blommar upp borde man kunna tala om detta. 
 
Så det jag vill komma till. Vissa män/killar på nätet hoppar snabbt till tanken att de vill ha sex med en och att de är ute efter endast ett sexuellt förhållande. Och många är ganska på i detta avseende. Själv förstår jag inte hur man kan komma till denna slutsats så fort. Jag menar de profilbilder som väljs brukar ju i de flesta fall vara de bästa bilderna och är man inte ruggigt nöjd med sin kropp så brukar de flesta endast ha bilder på sina ansikten (plus att de flesta kroppsbilder framkommer som desperata eller snuskiga). 
 
Så med andra ord har man ingen aning om personen i fråga ens kommer räcka till nummer 1. som iallafall jag känner är den viktigaste punkten. Kalla mig ytlig men ska jag ha regelbundet se med någon utan att blanda in känslor så vill jag iallafall finna den personen attraktiv. Och tyvärr är det mycket som räknas in för att en person skall bli just det. 
 
Så jag tycker det är jäkligt modigt av folk att gå in med den inställningen, att de är ute efter sex eller en kk. Känns lite som att om man då möter personen i fråga och det inte klickar så är det ganska självklart varför. DU duger inte för sexuellt umgänge för mig. Men detta etsar nog i att jag själv alltid är orolig för att möta främlingar från internet då jag alltid har en stor oro inför att de skall bli besvikna över att mina bilder är bättre än verkligheten. Man vill ju snarare vara personen där de tänker att bilderna inte gör en rättvisa. Roliga är att jag i slutändan inte bryr mig så mycket om den andra personen, antagligen för att jag är mer orolig för att inte duga än att bry mig om ifall de duger för mig. 
 
Och det komiska blir när man möter en man som man inte alls känner någon sorts attraktion till och som kanske dessutom inte alls är underhållande och ändå bryr man sig när det visar sig att även han inte kände något för en.. 
 
Ärsh nu måste  jag sluta svamla. För att dra någon slutsats så var "Hot or not" roligt i max en dag, och trots många meddelanden har jag inte orkat bry mig om att ens titta in i appen igen på typ 2 veckor. Dels har jag varit sjuk, men även så sjukt less på hela grejen. Tinder har ju också varit dött från min sida sedan typ engelsmannen i november. Nackdelen för mig är att jag snabbt tappar intresset. Roligt i två sekunder sedan inte. Och skitdålig är jag på att skriva. Har ingen inspiration alls när det kommer till småprat framförallt inte när det kommer till småprat via skrift. En kille har lyckats fånga mitt intresse via meddelanden och det är killen som just nu är i ett förhållande. 
 
Nej hörrni. Detta är säkert mitt konstigaste inlägg någonsin. Jag framstår säkert som full eller påverkad på något vis och jag kommer tycka det är roligt att läsa detta inlägg imorgon om jag kommer ihåg det. Så varför skriver jag så osammanhängande och kanske konstigt? Tja har lite sömnproblem nu för tiden och blir manisk i mina intressen vilket gör att sömnen jagas iväg. Just nu har jag varit vaken i 33 timmar i sträck. Inte slumrat eller något utan kontstant ihärdighet av intressen. Läste bok (som jag läst innan dessutom) de första 22 (ca) timmarna och har sedan dess jagat olika intressen med en sorts manisk mani. Vet inte om jag är rädd för att sova eller vad tusan det är.
 
Känns lite som att jag är orolig för det nya jobbet (samt boende) som påbörjas i september och den minskade fritiden detta kommer innebära. Känns lite som att jag inte vill sova bort den sista tiden av min ledighet. Men förstår ju själv att jag inte kan vara vaken i 17 dagar i sträck heller XD. Även om jag just nu, trots de senaste 33 timmarnas brist på minsta lilla vila eller sömn känner att jag nog skull klara mer. Huvudet letar efter distraktioner från sömnen medan min kropp typ skriker att den tänker bli sjuk om jag inte däckar snart. Försöker även minnas hur många timmar man kan gå utan sömn innan man kollapsar och undrar lite hur långt jag kan trycka innan jag helt enkelt måste sova. 33 timmar är nog rekord för mig vad jag kan minnas. ÄR egentligen morgonmänniska och vara uppe sent kan vara fysiskt omöjligt för mig om jag inte tränar innan. men men. Nu ska jag sluta svamla. Gå en kortis med hunden och försöka låta bli fler distraktioner. Det är dags att sova antar jag. Men en liten del av mig vill verkligen inte.. 
 
//Brittfitta