Tjejer och deras bf

0kommentarer

Okey nu riktar jag detta mest mot tjejer. Men skulle inte förvåna mig om killar gör EXAKT samma sak :P. Så Tjejer med pojkvänner, jag är så jäkla less på er! Varför kanske ni undrar nu lite stött? Jo jag stör mig på tjejer (vänner) med pojkvänner då ni verkar tro att det är er rättighet att berätta ALLT för era partners. Och er dåliga bortförklaring när man ställer er mot väggen med detta är "ja men han är ju min pojkvän. Vi berättar allt för varandra". Jo tjena jag märker det. Men ursäkta det är DIN pojkvän INTE min. Så vad tusan har han med mig att göra?
 
Förlåt, men jag anser inte man har rätten (självklart har man rätten men missförstå mig rätt) att berätta vad som helst om vem som helst till vem man själv vill. Jag förstår inte varför din pojkvän behöver veta exakt allt jag sa till dig när jag var skitförbannad. Visst, berätta att vi bråkat, men du behöver ju inte berätta ALLT särskilt då du säkert redan vet att allt blir ju från din synvinkel. Och människor har ju inte direkt tendensen att framställa sig själva hälften så lika dåligt som dom framställer andra... Jag är URLESS på detta. Så less att jag sitter här och skriver med stora bokstäver och låter som en riktig fjortis fast att det nu var många år sedan jag faktist var en. 
 
Jag förstår inte varför din kille ska veta att jag inte haft sex på 3 år. Jag förstår inte varför din kille behöver veta att jag är sur på dig för att du nästan var otrogen mot din pojkvän (men du framställer det som att jag anklagade dig för att vara slampig). Jag förstår inte varför din pojkvän ska känna mig bättre än min egen mamma. Jag blir så less. 
 
Nu kanske jag är en konstig människa men jag pratar aldrig om någon annan till någon. . (Inte sedan efter jag fyllt 18). Visst kan jag berätta "fasen vad sur jag är på Linavagina" men sedan säger jag inte mer. Förklarar kort att vi bråkat och att jag ska försöka lösa det med henne imorgon. Men ingenting om varför vi bråkat, eller om vad som sas. Ingen annan behöver veta det. Det är mellan oss två. Men samtidigt tror jag många människor behöver prata av sig när dom är sura. Det har jag förståelse för, men det borde finnas en jävla gräns för hur mycket man berättar. 
 
Men sedan är ju jag så konstig att jag aldrig ens skvallrar. Det är inte naturligt för mig. Visst kan jag ibland komma hem och säga "har du hört att X är gravid", men dels har jag alltid fått vetat det sist och dels så gör jag aldrig så mot en vän. Om Linavagina ringer och berättar något så stannar det till 99% hos mig. Faktum är att det finns inte ens i mitt huvud förutom när hon tar upp det nästa gång igen. Men visst slinker det iväg ibland ett "linavagina har fått jobb, whoho! nu kommer vi kunna träffas i sommar" till mamma. Men inte till någon annan. Och jag skulle definitivt inte säga till mamma "igår var linavagina så otrevlig! hon kallade mig egoist!". Nej aldrig. Vissa saker stannar. Alla har vi väll en känsla av vad som kan föras vidare eller inte? Vad som kanske är känsligt för den andra partern? 
 
Jag vill då inte att någon ska säga något om mig som för mig i dåliga dager :P. Haha.. Jag vill inte att någons pojkvän ska lära känna mig genom min vän. Det blir dels aldrig helt rätt och alltid utifrån vännens åsikter! 
 
Jag kanske borde komma till grunden varför jag skriver detta. Bråkade med syrran idag, då hon tyckte att jag varit väldigt otrevlig och jag tyckte hon varit än värre.När jag kommer in hör jag henne säga på telefon "inte nu,.. vi tar det sedan.. ja. .ja.. Vi tar det sen..". Ni vet så där superuppenbart så att man bara vet att nu har hon pratat om mig. (Dock fick jag det också bevisat av våran vän som var med under hela tiden). Och det gör mig förbannad. För hennes pojkvän är en sådan där typisk människa som dömmer andra efter vad han får höra. Och jag avskyr sådant. Jag kan stolt säga att jag flera gånger hört massa hemska saker om personer men jag har aldrig låtit det påverka mitt bemötande av den personen eller mitt första intryck. Vet inte hur många gånger en vän sagt "visst är hon hemsk, hatar henne!" och jag endast svarat "tja jag tycker hon är trevlig. Mot mig iallafall". För oavsett hur hemskt en person behandlar någon annan (missförstå mig rätt finns gränser här också; pedofili exempelvis) så kan inte jag dömma ut den personen som hemsk bara för det. Ja han var otrogen mot dig vilket är svinigt gjort, men han är fortfarande charmig, rolig och trevlig att umgås med. Man kan inte döma personer efter hur de behandlar någon annan, för man kan aldrig ha hela bilden! Inte från bådas sida.
 
Så därför är jag irriterad på tjejer och deras partners. Era partners behöver inte lära känna mig genom dig!! Och killar, om ni märker att eran flickvän pratar väldigt mycket om deras vänner, så mycket att du snart själv har en riktigt bra bild över hur dom är som personer osv. Säg till din flickvän att hon kanske ska prata med sin vän istället. Och döm aldrig någon utan att först vara säker på att ha bådas sidor i saken som gäller! 
 
Ett annat exempel på hur sådant här misstolkas var en gång när jag var 18 och precis åkt bil med min syster som samma dag fått körkortet och ville visa upp det för vår mormor. Resan var en sådan där typiskt "jag är osäker.. första gången jag kör ensam" resa och många roliga incidenter hände. Så jag berättade sedan för en annan kompis om den hysteriska resan och bredde ut historien lite och skrattade mycket. Oavsett allt som hänt var jag inte rädd att fortsätta åka med syrran! (okey då, lite.. Jag skulle inte ha somnat i bilen med henne den där första tiden). Men så kom en dag då jag, syrran, kompisen och en annan kompis skulle köra 10mil för att shoppa i närmaste stad. Och kompisen som fått höra historien var så uppenbar i sitt agerande om att min syster INTE skulel få köra bilen. (Hon försökte sköta det snygg men vi alla märkte att syrran inte fick köra bilen för henne). 
 
Så vid närmaste stopp när syrran och den andra kompisen gick ut undrade jag till kompisen vad det var. Det visade sig att hon hade berättat hela historien till sin pojkvän. Som har förbjudit henne att åka med min syster!!!!!! Han hade sagt "jag tycker inte du ska åka med syrran". Och min kompis som är en slav under sin pojkvän vägrade då också! Jag vart så förbannad så att jag inte kunde säga något... Dels var jag arg att hon berättat min historia för någon som jag inte själv valt att berätta den för, och sedan vart jag arg för att hon tydligen berättat den så dåligt att hennes svin till pojkvän sagt så där. Jag tyckte så synd om min syster och var så förbannad på min vän.
 
Nej nu måste jag plugga, och detta inlägg vart nog himla långt! 
//Brittfitta
 
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej