Bok recension

0kommentarer

Så nu var det länge sedan jag skrev! igen... Varför? Tja inget att säga. Har blivit ett år äldre, inte legat på snart 3 år (senast var 2012 på hösten)... Senast jag vart kysst: i somras. Så tja livet är tragiskt XD tur jag skaffat hund! Har jag iallafall något levande att pussa på :P. 
 
Så är jag så tråkig att jag kommer tillbaka och skriver en bokrecension XD men jag vart så irriterad så behövde ventilera lite! Så jag läser just nu en princessas dagbok; Prinsessa på väg. Alltså den 8 boken i Meg Cabots serie om prinsessan Mia Thermopolis. I denna bok ska Michael (Mias pojkvän sedan 2 år) åka till Japan för att jobba med sin kirurgiska robotarm som kan komma att lösa många människors hjärtproblem i framtiden. Och det är ju sååå synd om stackars Mia. 
 
Mia är alltså ledsen för att hennes pojkvän tänkt sticka iväg till japan i ett år med chans till FÖRLÄNGNING!!! Buhu stackars lilla prinsessan. Och vad är pojkvännens fruktansvärda anledning till denna resa? (Förutom att rädda tusentals liv i framtiden). Jo han vill vara värdig henne, alltså Mia prinsessa över genovia. Ursh vilken hemsk kille. För att hennes farmor, pappa (drottning och kung) samt all media som skrivs om hur Mia förtjänar en bättre pojkvän, typ james franco, får honom att känna att han måste bevisa att han inte bara är en tråkig kille hon känt sedan high school, nej han vill bevisa för Mia och alla andra att han förtjänar henne, att han är en passande gemål för ett framtida furstligt bröllop. Så vi har alltså en kille som älskar henne så mycket att han tänkt åka till Japan för att kunna säkra deras framtid tillsammans. Vilken hemsk kille va? (Hoppas ni förstår sarkasmen). 
 
Men oj det är ju så synd om Mia! Och inte nog med att han tänkt dra till Japan, det kommer också fram, när mia försöker använda sex (och sin oskuld) till att få honom att stanna, att Michael inte är oskuld! Nej han har redan gett borts sin "ovärderliga gåva" till en tjej som lyckats klona en bananfluga. Som han inte ens var kär i!! Det är ju fruktansvärt synd om MIa det märker väll ni? (Sedan att han låg med bananflugan långt innan han viste att Mia gillade honom, tja det spelar ju ingen roll). Dessutom LJÖG ju Mikael om allt! För han berättade inte för mia att han legat med bananflugan när hon frågade om han varit tillsammans med bananflugan.... Efter mycket tårar och skrikande på den elake pojkvännen dumpar Mia honom, och dagen efter kysser hon en annan kille (av misstag). Men det största misstaget var väll att stackars Michael var där och såg alltihop. Men tror ni Mia springer efter för att förklara då? Nej då spyr hon tarmarna ur sig och gråter ännu mer. För det var ju så synd om henne! Och det var ju synd om henne för michael såg så sårad ut!
 
Om ni inte förstått det redan så är jag irriterad av flera anledningar. Så punkterar dom här: 
1. Oskulden är ingen "dyrbar gåva" som man ger till rätt person. Någon borde ha bankat in i den borstkämda lilla prinsessans huvud att det finns flera olika sätt att se på oskulden. Och ingen borde klandras för att inte se på den som en ovärderlig gåva man bara skänker till en person som man sedan ska gifta sig med. Väx upp!! (uppenbarligen skulle jag ha varit Lilly i denna bok)
 
2. MICHAEL LJÖG INTE! Visste han hade inte berättat för Mia att han inte var oskuld längre, men hon frågade aldrig heller. Hon frågade om han var tillsammans med bananflugan och han svarade ärligt nej. Sedan förstår jag om pojkstackarn inte ropade ut (utan anledning) "men vi har knullat". Hade Mia frågat om han var oskuld eller gjort något med bananflugan skulle MIchael med all säkerhet svarat med sanning.
 
3. Även om det var ett misstag att kyssa en annan kille dagen efter man dumpat sin pojkvän.. Samt tycka synd om sig själv efter händelsen istället för att springa efter sitt nu ratade ex, är oförlåtligt i min värld. Faktum är, och jag kanske har skrivit om detta förut, men det finns inget jag hatar mer än personer som tycker synd om sig själva efter att själv ha försatt sig i  en viss situation. tex någon har varit otrogen mot sin partner, blir sedan tagen på bar gärning och då är det SÅ SYND om dom! buhu, stick och brinn. Jag är svinhård på detta vis (antagligen för att jag själv är uppvuxen med en farsa som inte direkt är monogam). Men jag hatar det. Kan du vara otrogen kan du också stå för det sedan. Och det är inte synd om DIG! Det är synd om den andra stackaren som blivit totalt lurad och bedragen. Så mia kan slänga sig i väggen med sitt "det är så synd om mig... han såg så sårad ut... buhu ännu mer synd om mig.".
 
Ursh det värsta jag vet är otrogna typer som sedan försöker få tröst för att nu inser dom ju hur mycket dom älskade X och Y. Ni skulle ha tänkt på det lite tidigare. 
 
Så nu lät jag väll som en psykotisk galning men jag vart svinförbannad XD 
 
Bifogar en bild på hur söt Michael var i filmen "A Princess diary" 
 
//Brittfitta
   
 
 

Kommentera

Publiceras ej