Chefen

0kommentarer

Så nu är praktiken avklarad och allt har verkligen gått superbra! Så tänkte jag skulle berätta om sista dagen! 
 
Sista dagen hade jag möte med chefen. En timme där chefen försökte ge mig komplimanger och jag försökte byta samtalsämne för att jag helt enkelt tycker det blir så himla obekvämt att lyssna på hur "bra" jag själv är :P. MEn jag har fått sommarjobb i sommar och då det kändes som min arbetsintervju gick jäkligt dåligt så frågade jag chefen om han kanske hade haft något finger med i spelet. 
 
Då ser jag hur chefens ögon kisar ihop, ett busigt pojkleende kommer fram och han svarar "JA det får du ju aldrig veta, hehehe". JAg vart ännu mer obekväm och skrattade medan jag typ sa att "ja det gick ju så dåligt på intervjun så jag tänkte att du kanske hade några fingrar med i leken". Han skrattade bara. Så nu är jag fortfarande nyfiken på om han hjälpt mig eller inte.. Hehe jag har märkt att jag blir så himla obekväm när någon är snäll mot mig eller försöker hjälpa mig. 
 
För om vi säger att chefen faktiskt pratat in mig på det andra jobbet, tja då blir det ju dubbel press på mig! Att försöka leva upp till det han kanske sagt, plus pressen att inte motbevisa hans lovord.. 
 
Senare satt hela arbetsgänget och mumsade på fikat jag tagit med mig för att bjuda på då det var min sista dag. Då ser jag chefen komma in i en present i handen och jag får såklart panik på direkten :P. (Jag avskyr att få presenter då det mest ger mig skuldskänslor till att jag själv borde ha köpt något, plus att jag tycker det är väldigt jobbigt att öppna en present inför en massa andra som inte själva har presenter). 
 
Chefen ställer sig snett bakom min stol och börjar prata om hur bra jag var och såvidare. Själv ville jag mest sjunka genom golvet och hade ingen aning om vem jag skulle hålla ögonen på då chefen är för lång och står lite bakom för att kunna titta på honom och tja alla andra kändes det mest dumt att titta på. 
 
Så jag sitter där medan chefen lovordar mig till himelen sedan säger han 
 
"Ja jag ville.. Eller nej jag menar VI ville ge dig en liten present!". Jag ville som sagt sjunka genom stolen särskilt när det visade sig att den "lilla" presenten inte var så liten.. 
 
Så jag tackar och ställer mig upp för att ge chefen en kram. Vilket blev en sådan där kram som tar lite längre tid än vad som borde vara. Sedan kramar jag alla andra till tack för att försöka låtsas att den "långa kramen" inte ägde rum. Sedan sätter jag mig ner och alla stirrar på mig så jag inser att jag måste öppna presenten inför alla.... "Vill ni att jag ska öppna nu?" frågade jag lite tafatt och alla utbrast ja. Så jag öppnade och viste inte riktigt vad jag skulle göra med minspel och allt annat.
 
Sedan när vi sitter och pratar så börjar chefen skämta om att va roligt det skulle vara om jag om något år (efter skolan) kom och jobbade hos dom igen. Då utbrister en av arbetskollegorna "ja eller så kan hon börja i XXX" (där chefen bor). Än en gång ville jag bara försvinna. Chefen skrattade och drog ett skämt och jag kände mest att nu har pinsamheten tagit nya höjder.. 
 
Allt jag kan hoppas på är att hennes kommentar inte var en antydan på att min "attraktion" till chefen har synts.. Men samtidigt.. Hur fick hon för sig att skämta om justd det... Jaja :P 
 
//Brittfitta

Kommentera

Publiceras ej